Home - Acoustic Design
Björn Hellström
Sound-Artist, Sound-Architect
Welcome to my site Acoustic Design. This site addresses people interested in sound art, architecture, acoustics, music, musicologogy, sound design, sound technique, film, as well as all persons with interests in sound.
The menu embraces projects, texts, theories and methods – some in Swedish and some in English – that deal with the sound medium from different perspectives: acoustic design, sound architecture, city planning, sound design, design theory, interdisciplinary research methodology, soundscape, soundart, electroacoustic music, concrete music, urban noise, acousmatics, room acoustics, sound perception and notation.
Academic Degrees
Associate Professor (docent) in Architecture
PhD (doctor of philosophy)
Master of Science - Architect SAR/MSA
Employments
Professor and researcher,
Subject: Sound-Art in Urban and Acoustic Environments
Faculty of Art
Konstfack (University College of Arts, Crafts and Design), Stockholm
Senior cosultant, sound architect at Tyréns AB
Main Supervisor – doctoral candidate project, University of Gothenburg, Academy of Music and Drama
Tankar om ljudkonst
Ljudkonst är ett relativt öppet ämnesfält. Denna genre är snarare en paraplybenämning för en mängd heterogena formuttryck, exempelvis soundscape, akustisk konst, klangunst och live-performance.
Man bör fråga sig varför det finns så relativt få permanenta ljudkonstinstallationer i den offentliga miljön. En förutsättning för hållbara installationer är att de interagerar med platsen, vilket kan sägas vara grundläggande eftersom det offentliga rummet ska vara tillgängligt för alla. Följden blir att de installationer som i någon mening polemiserar med platsen har svårare att etableras som en del av miljön. Detta är en viktig aspekt för att kunna skapa permanenta installationer. Det behövs rumsliga, funktionella, sociala och kulturella hänseenden, samtidigt som installationen måste utgå och utformas från konstnärliga ställningstaganden.
Olika typer av ljudande produkter och aktiviteter tillkommer kontinuerligt i det offentliga rummet. Det handlar framför allt om de ljud som sprids via högtalare i form av muzak, musik, ljudinstallationer och ljudsignaler av olika slag. Det här är inte oproblematiskt eftersom ljuden i huvudsak är kopplade till ett individuellt bruk, och/eller är riktade till en viss målgrupp. Shoppingkulturens ljud är dominerande inslag i det urbana rummet. Under senare åren har det i kölvattnet av denna ”kultur” vuxit fram en genre vars formuttryck är närbesläktad med ljudkonsten, men som ligger närmare arkitektur, design och akustik. En förekommande benämning är akustisk design, men man stöter även på benämningar som ljudarkitektur, akustisk formgivning och ljudsättning. Denna genre handlar framför allt om en funktionsrelaterad metodik som går ut på att förstärka formuttryck med stöd av ljud, exempelvis i form av rumsbildande, identitets- och atmosfärsskapande effekter.
Under mitten av 1990-talet fördes en diskussion kring begreppet transparent arkitektur, vilket syftar på arkitekturens immateriella former. Vid sidan av ljud inbegreps bland annat ljus, lukt och elektronisk medierad information. Utgångspunkten var att utmana den visuella dominansen inom arkitektur- och miljötänkande till att även omfatta immateriella kategorier, och därigenom utvidga och fördjupa vår förståelse av arkitekturens komplexa rums–tids–baserade formuttryck. Det här öppnar också för en diskussion om att ljud, genom sin föränderlighet och sin gränsöverskridande natur, kan fördjupa vår kunskap om den urbana miljön. Representativa nyckelbegrepp är estetik (konstnärliga kvaliteter, atmosfär), kommunikation (interaktion, sammanhang), rum (orientering, gränser), tid (dynamik, flöde), representation (identitet, platsbundenhet) och social struktur (komfort, offentlig–privat). Vi uppfattar sällan ljud som isolerade fenomen utan tolkar dem i sammanhang, relaterade till situation, miljö och socialt samspel.
Ljudkonst och ljudkonstens kunskapsproduktion – med dess svans av närbesläktade genrer – kräver således en interdisciplinär insikt. En förståelse om ljudkonstens heterogena fält fordrar därför operativa–praktiska modeller i form av experiment och konstprojekt som underbyggs via interventioner in situ, men också deskriptiva–teoretiska modeller i form av interdisciplinära analysmetoder. Dessa operativa och deskriptiva modeller omfattar objektiva och subjektiva kriterier, avseende avgränsade och mätbara dimensioner respektive individuella upplevelser och erfarenheter. Dessutom ska modellerna positioneras inom ramen för intersubjektiva kriterier i den meningen att vi delar vår subjektiva värdering med andra, och i förhållande till socialt, kulturellt och estetiskt sammanhållna principer.
